flaxncherry.blogg.se

Så det var ett litet tag sedan jag eller Millan skrev ett inlägg på vår gemensamma blogg men vi har båda varit ganska så upptagna med saker och ting. Jag med mina bekymmer och Millan med skolarbete och studier. Något som jag minns att jag hade när man pluggade och jag saknar det inte ska ni veta. Även om det är något som bekymrar mig lite då och då att jag hamnade i en sådan dålig sits att jag inte kunde fortsätta vidare med mina studier på grund av dålig klimat inom arbetsmiljön med mera. Det är något som jag kanske kan ta upp vid ett senare tillfälle men där har ni i alla fall förklaringen på varför vi har varit borta från att skriva några inlägg på bloggen, förutom idag då det vi kände att det var dags.

Så det är juletider nu igen. I år kanske det inte är så mycket speciellt, förutom den support jag fått från mina närmsta peers, det är så härligt att det finns folk som FAKTISKT bryr sig om mig för att det är något som jag haft problem med. På min personliga blogg [Eddiemans Fredagspub] får ni detaljerad information om varför det varit ett bekymmer för mig om juletiderna. Men jag kan dock kortfattat sammanfatta mina problem och synvinklar kring det.

[Att fira julen]
Så det är en tradition att fira julen med sina nära och kära. Problemet i min aspekt kring det är att jag alltid känt att jag inte fått fira den med nära och kära utan jag bara låtit julen komma som den är och jag har alltid varit tomhänt. Tomhänt i den aspekten att jag inte haft råd att ge någonting tillbaka. Det enda jag kan ge tillbaka är mitt humör, kärlek och min närvaro men att faktiskt ge julklappar är något som jag inte kunnat ha gjort av ekonomiska bekymmer och det är så, varenda förbannat år. Och i år är det likadant. Och det känns otroligt pinsamt eftersom jag vet att mina närmsta vänner faktiskt hjälp mig med saker och ting som förändrat mitt liv och hur i helvete ska jag kunna ge saker tillbaka? Listan är så förbannad lång att jag inte vet hur jag ska ta tag i saken i mina egna händer och ge någonting tillbaka som faktiskt menar mina vänner något enormt mycket.

Det är därför jag oftast säger till min familj och till mina vänner att inte behöva ge mig någon julklapp eftersom jag vet innerst inne att jag (jag vet inte men detta är dock mina synvinklar) inte är värd dessa julklappar, presenter och dylikt.

Så varför har jag dessa syniska synvinklar och varför är det så svårt varje år?

Well, det har med min uppväxt att göra.. Oh, here we go again…

Ack min kära uppväxt. Jag vet inte men på min personliga blogg så har jag skrivit en rad olika artiklar och inlägg kring samma problematik som uppstår varje jul att det känns som om jag cirkulerar runt samma ämne om och om igen. Men det är just det problemet, jag är orolig för hur jag ska agera och jag är orolig för att mina vänner kanske slutar att bry sig om mig på grund av mina problem som uppstår varje gång.

Så när det var dags att fira av julen hemma som ung var det åtminstone liv och rörelse och det var alltid tillsammans med min familj. Som det ska vara men ju äldre man blev så kom alla de osynliga barriärerna och man var tvungen, jag vet inte varför, men tvungen att fira den ganska ensam med föräldrarna och syskonen som alltid fanns och finns för en. Men jag kände liksom ingenting för juletiderna mer än att det var bara traditionsenligt att fira den med sin familj. Föräldrarna skötte ju dekorationerna och mamma fixade oftast våra julklappar. Jag ska inte säga att pappa inte fixade det för att det har han gjort men det var just när man blev äldre som man visste att så länge man fick mat på tallriken och ett tak för att slippa frysa, då visste man att det var nog för att vara min julklapp. Och jag klandrar inte pappa för att tänka på det viset egentligen då jag har massiv respekt för honom. Det är bara det att när jag hör hur andra firar sina traditionsenliga julfiranden så blir man bara fascinerad av hur de hanterar sina aspekter kring julfirandet.

Den största julklappen jag någonsin fått var min hemresa till mitt hemland, El Salvador 2006. Det var faktiskt nog en av mina bästa julklappar jag fick från min pappa. Men det hade dock ett pris. Ett pris som jag INTE kan diskutera här utan det får ni på min personliga blogg istället. Där kan ni läsa om de konsekvenser som uppstod efter den resan för att tro mig, den resan var nog en av mina viktigaste men den hade som sagt, ett pris som skulle kosta mig hårt ur många synvinklar.

Ett av mina starkaste minnen från julen var året 2007 för att vad hände då? INGENTING. Jag var hemma ensam i mitt rum vill jag minnas. Jag kollade ut vid fönstret och undrade verkligen om detta är meningen med julen? Är det verkligen så här man firar av julen? Ensam, utan vänner och bara med familjen? Jag visste att jag saknade något men jag kunde inte peka ut det. Inte så konstigt att jag slösade mycket tid vid datorn på den tiden för att jag visste ju att vid varje ny karaktär man skapade online, så visste man att det fanns just en annan person som spelade där så en social interaktion fick man, fast virtuellt förstås. Det var nog mitt botemedel för att slippa vara ensam och det var det också eftersom jag inte kände av effekterna av att vara ensam när jag hade kontroll över min dator.

Men att fira julen ensam, det är inget nytt för mig. Det är därför jag skojar lite ibland med Millan när jag säger att jag ”inte firar någon jul” för att det är roligt och påminner mig lite grann om varför jag säger just så. Just för att jaga mig på något sätt kanske? Jag vet inte, jag känner inte av att det ”jagar” mig på något sätt alls men att det har en betydelse, då fick ni alla den förklaringen till att varför jag säger det ganska ofta. Så om ni undrade varför, there is your answer!

Men det har blivit förändringar i julfirandet. 2014 fick jag en fantastisk jul som anordnades av en gammal vän till mig som ville att jag skulle uppleva en riktig svensk julafton och julfirande. Så det bjöd mig hem och det var faktiskt fascinerande. Och nu, bara förra året så fick jag ett mycket trevligt julfirande som anordnades också av en mycket god nära vän till mig idag. Och i år är det speciellt också då jag vet att jag kommer att spendera julen tillsammans med min familj men också med min närmsta familia 2.0.

Jag hoppas ni får en underbar jul och så hoppas jag att ni tar hand om er. Peace!

//Eddie